Jump jump jump

möttes av denna fina och utsmyckade syn imorse. finingar!
 
det är inte klokt. jag fick den praktik som jag så gärna velat ha.
 
ikväll blev det ut och springa i slottskogen med anton. det är en fördel att springa med någon. jag kan ju inte bara ge upp. nä, det gäller bara att komma förbi tröskeln. lite till!
 
både min kropp och tankar är trötta, på djupet. jag får skylla mig själv. dags att sova för att återuppbygga. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0