känner du igen dig i det här


det var kallt
då börja allt.
gick snett bakom dej
ingen stor grej.
tänkte tänk om
vi kunde bli dom.
det studsa till i magen
den dagen.
vi gick
jag möttes av din blick
magiskt inget tragiskt.
timmar gick
men inget föbigick.
lång fin ögon och mun som lyste
när jag stod där och fryste.
paris föll ja för
den berör
fortfarande gör.
bussresorna va spännande
nästan brännande.
varje person hade en historia.
du visste allt
kanske inte rikigt allt
men ja tyckte det var ballt.
eller blev våran grej
när du var med mej.
pommes funkade alltid bra
vilken dag i veckan det än va.
natten du inte kunde sluta prata om jack.
det var ju synd att han dog.
sa du och log.
minns hur vi brukade le
ögon som glittrar och läppar som ber
det gick i slow motion ville bara ha mer.
hela livet blev en helg
men man kan ju förstå,
hur det blev så.
minns du va som hände sen
du vet
täcket som börjar på N.
ja sa pax
din kompis skratta och jag förstod att det var eran grej
jag var visst bara där med dig.
gången vi lyssna på alkolisters historier.
dom log
vem var jag, en tjej
som bara satt där bredvid dig?
det var då du sa och
det kändes så bra.
kunde inte sluta tänka på dig.
för bra för att va sant
en guldkant, en diamant, konstant
låter det bekant.
allt är minnen nu.
då det var jag och du.
för länge sen eller hur.
jag blir påmind och allt kommer tillbaks.
som idag ett år tillbaks.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0